Ullkalsonger!!!!

Nu har jag införskaffat mej ett par ull-kalsonger. Var väl sjutton om jag skulle frysa då. Ull ska det ju vara för att hålla värmen så jag hoppas verkligen det. Vanliga bomullskalsonger är bara blaha. Får så svårt att gå om jag blir kall om rumpan. Blir stel och benet tar då så ont att det nästan inte går att gå. Så nu hoppas jag detta ska funka annars vet jag inte vad jag ska prova med.
Har även skaffat en varm mössa med öronlappar. Vanliga luvor blåser det ju rakt igenom så jag har sökt efter en riktigt varm mössa som är vindtät och har skydd för öronen. Hittade även en sån till Veronica som också velat ha en sån. Henrik har ju sedan länge haft sin militärmössa som har just öronskydd.
November har ju varit så kall att det verkligen har behövts varmare kläder. Men nu kanske kylan drar bort då man skaffat sånt. Men nu har vi det i alla fall så då får det bli kallt igen.
Fast det är rätt skönt med bara -4 grader istället för -19. Men idag blåste det mer så det var inte lika varmt som igår fast tempen är densamma.

Vi gick den vanliga rundan och nu har jag faktiskt gått varje dag i 5 dagar i sträck. Känns bra att vara igång om än det inte går helt utan problem. men som tur är behöver jag inte gå ensam eftersom Henrik har ledig-vecka och ska jobba helg. Känns lite tryggare att gå med sällskap så jag har om jag inte kan gå hela vägen. Men det har gått hyfsat om än det tagit rätt ont idag och igår. Men jag känner att jag måste gå. Jag måste få benen att funka . Blir tokig annars.
Men igår kväll då for vi och handlade efter middagen och det var ingen bra ide. Då hade jag ju promenerat på morgonen och fick rätt så ont efteråt. Men jag ville med då jag annars inte får komma hemifrån . Men efter bara en kvart så kände jag att jag borde låtit bli. Tog endast med mej käppen och det var alldeles för lite stöd. Borde haft kryckorna eller rullatorn med. Men det verkade enklast att bara ta käppen. Tur jag hade Veronica med som kunde se till att vi fick handla det vi skulle ha.
Sen då vi skulle till bilen så höll jag knappt på ta mej dit. Det tog sååå ONT. Ville bara lägga mej ner.
Så kvällen blev jobbig och inga tabletter hjälpte. Fick till slut ta en extra stark för att jag skulle kunna slappna av.
Fy vad jag är less på det här.
Ska det aldrig vänd.
Ska det aldrig bli LITE bättre.
Kräver inte mycket men lite bättre vore inte att önska för mycket.
Kunde ändå sova rätt hyfsat , blev nog en 5 timmar totalt. Inte i sträck men totalt. Så jag får vara nöjd.

Idag blir det till att göra pepparkaksdegen färdig. Den ska stå minst ett dygn och vårt mål är ju att vi ska baka på lördag så det är dags. Gör alltid mammas pepparkaksdeg. För den är med grädde i och den blir så god.
Nu får vi hoppas lille Viggo kan komma också och baka . Är egentligen mest för hans skull jag gör pepparkakor. Gjorde det då mina barn var små men slutade då dom inte ville baka mer. Vi bakade faktiskt pepparkakor till förra julen också med Viggo. Och han gillade det. Så om han bara är frisk har dom lovat att jag får låna honom en stund på lördag. Längtar. Alltid roligt då han kommer. Han är den stora glädjen i mitt liv. Den som får en att glömma allt ont och trist. Då han är här har jag aldrig ont. När han åker hem har jag det visserligen men det är det alltid värt. Jag gör vad som helst för honom , mitt underbara lilla barnbarn. Betyder så mycket både för mej och för Henrik. Han är vår framtid , den som visar att livet går framåt och släkten lever vidare. Vår lilla solstråle och energiknippe. Världens finaste lilla gosse.

Igår blev det till att rulla lite köttbullar. Men det blir nog att göra mer närmare jul . Tror inte det räcker. Orkade inte rulla köttbullar av hela smeten då jag inte kan sitta eller stå för länge . Så det blev en köttfärslimpa också. Får ta och rulla mer en annan dag. Är ju ännu tre veckor till jul. Men köttbullar måste man ha. Och det ska vara älgköttbullar.
Annars blir det mest färdiglagat som köps till julbordet. Ingen har tid eller lust att göra allt själv som mamma gjorde. Vi köper numera färdigkokt skinka och färdiga syltor, sill och sånt. Och det blir lika gott det. Det vi gör själva är Janssons frestelse, revbenspjäll och köttbullar. Och det räcker gott och väl.
Man har ändå alltid för mycket mat. Hur mycket vi än tänker dra ner så blir det inte så när det väl kommer till kritan. Men det har blivit bättre med åren. Vi har i alla fall slopat risgrynsgröten som mamma alltid skulle ha fast ingen orkade äta det.

Idag ska vi göra våfflor till middag. Blev så sugen på det. Med riktig grädde i smeten . Mums. Onyttigt men ack så gott.