Min bästa dag på hela veckan...fredag...äntligen fredag... Inte för att det är en dag med mindre smärta utan för att det är en dag med
Qigong och bastu i trevligt sällskap. Det spelar ingen roll hur ont man har , det är ändå en bra dag. Vi , i
Qigong-gruppen har så trevligt tillsammans , vi surrar och umgås en stund trots att vi alla har olika problem, så har vi väldigt trevligt. Trots smärta och ont så har vi kul, vi kan skratta åt våra problem för vi sitter alla i samma båt så att säga. Min bästa dag på hela veckan, min enda sociala samvaro med andra utom min familj. Tror jag skulle må mycket sämre om jag inte hade det att se fram emot.
Efter badet blev jag hämtad av sonen med familj, med min favoritkille
Viggo förstås. =))
Helena for till sjukhuset till sin pappa och
Viggo och Richard följde med
mej hem. Vi han leka en stund tillsammans , jag och
Viggo, och han fick sitt påskägg eftersom dom åker bort i påsk. Tror faktiskt dom behöver komma hemifrån några
dar för att få lite tid för varandra och få lite distans till allt som hänt med Helenas pappa. Få vara en familj igen, bara dom tre.
Viggo har verkligen börjat prata mycket, försöker härma allt man säger . Är ju snart 2 år så det kommer ord hela tiden. Vissa ord helt tydligt medans andra ord får man gissa vad han menar. Men han pratar i alla fall inte lika "konstigt" som sin far. han hade verkligen ett eget språk. Var nästan bara jag som visste vad han menade när han var i den åldern.
Jag började med en ny medicin för tre
dar sen och har fått lite hosta , som jag vet är en vanlig biverkning av tabletten. Får väl se om det blir värre för då skulle läkaren skriva ut en annan. Får väl ge det lite tid , det kanske ger med sej.
Drömde jätte konstigt i morse. Drömde att jag skulle till jobbet, jag som inte jobbat på snart sex år, och jag kom aldrig fram. Dom ringde och sökte
mej men jag kom inte vidare utan jag försökte hela tiden ta
mej framåt men det gick inte. Kanske för att jag grubblat lite väl mycket hur det ska gå med alltihop. Har nu bara att vänta på alla intyg från läkaren och sjukgymnasten så jag kan skicka in det till
FK. Sen är det bara att vänta och se vad som händer. Jobbigt men går inte att gräva ner sej för det. Man kan bara hoppas på det bästa och att man får ett "mänskligt" beslut. Sjukgymnasten säger att jag måste sluta grubbla för jag mår så dåligt av det, hon tror att det är en bidragande orsak till att jag haft så mycket sämre sista månaderna. Hon menar att jag inte ska oroa
mej i onödan och att jag måste lita på att det blir ett bra besked. Men det är lätt att säga , och jag är inte lugn förrän jag har beskedet i handen.
Imorgon jobbar Henrik helg igen, 13,5 h både lördag och söndag så
Veronica och jag blir själva hemma hela helgen. Eftersom dom lovat snö så blir det nog riktiga
innesittardagar. För tungt att promenera om det snöar och dom inte
plogat. Tror inte dom gör det förrän mot måndag. Nåja jag behöver inte stressa upp
mej för det, är ju van att vila
mej iform. =))