Kallt , kallt och åter kallt. Nu ligger tempen på närmare -30 än minus 20. Fryser trots att jag är inne. Går omkring med tjocka sockor och tofflor på fötterna, samt mina härliga ylle-benvärmare på benen. Men ändå känns det kallt om fötter och ben. Och gå ut, ja då håller man på frysa ihjäl. Det var - 32 grader igår kväll och - 30,5 i morse . Nu då solen kommit fram är det "endast" - 28,5 grad, rena blidan ...haha.
Nä, nu får våren komma snart. Är så less på den här kylan. Går inte att vara ute och promenader är bara glömma då jag förfryser tår och fingrar då. Jag har nog kalla händer och fötter trots att jag är inomhus. Ligger med dubbla filtar på mej och en varm kofta. Ändå känner jag mej inte varm. Och benet krampar och gör extra ont i kylan. Då jag inte kan hålla värmen så bråkar benet mer än vanligt.
Är sååå less på det här. Jag vill komma ut och promenera igen. Jag har äntligen fått den ilskna, huggande smärtan att ge med sej så nu hade inte den hindrat mej från att gå. Då blir det istället olidligt kallt och stoppar promenaderna. -20 grader är köldgränsen, kallare än så funkar jag inte i. Knappt vi -20 heller men det går.
Eftersom jag går så sakta hinner jag aldrig få upp värmen i kroppen då det är så kallt. Så är det inte det ena som hindrar mej så är det andra. Pest eller kolera !!!
Igår tog jag mej i kragen och ringde min arbetskamrat Vivan. Kände mej stolt som äntligen kom mej för att göra det. Annars är det mest hon som hör av sej till mej. Jag är usel på att komma mej för att ringa. Var roligt att prata av sej ett tag. Vi pratade länge om allt och inget. Hon är en av dom tre bästa arbetskamrater jag har, eller haft ska man väl säga då jag inte jobbar mer. De andra är Birgit och Birgitta som jag håller kontakt med. Dom har jag känt länge och det är så roligt att vi trots allt kan ha lite sporadisk kontakt emellanåt.
Nåväl jag ringde alltså Vivan och vi pratade säkert en 45 minuter och då hände det. Telefon bara bröt. Samtalet avslutades och det gick inte att ringa upp igen. Snacka om snopet. Trodde jag hade slut pengar på telefonen men jag hade kvar. Så det var inte det. Först efter nån timme funkade telefonen igen. För säkerhetsskull så laddade jag den med både ström och pengar så det inte ska hända igen. Men det var ett trist avslut på ett trevligt samtal. Får göra ett nytt försök en annan dag. Skickade ett kort till henne med förklaring varför det bröt då jag inte kunde ringa upp igen. Väldigt snopet blev det.
Idag ska Henrik och Andreas fara och plocka delar från den uppbrunna bilen. Jag hade ett långt snack med försäkringsbolaget igår om varför inget händer. Bilen har ju stått obrukbar i två veckor nu. Han jag pratade med först lovade skynda på dom och igår eftermiddag ringde en besiktningsman och ville göra upp om ersättningen. Först pratade jag lite med honom sedan fick Henrik ta över. Han är bättre än jag på köpslå och dom kom till slut överens om ersättningen och vad som han skulle få plocka från bilen. Den hade ju bl.a ett nästan nytt avgassystem som han ville ta från den. Vi blev rätt nöjda med ersättningen och glad över att det nu rullar på så vi får den saken ur världen. Sedan återstår bara Andreas tjafs med Lulebo. Hur det slutar vet vi inte än. Men vi tänker inte ge med oss på den punkten. Allt var ju en olyckshändelse som inte nån rådde för så det ska vi inte stå för. Det är hyresvärldens ansvar. Hoppas det löser sej också utan problem. Folksam var då väldigt bra att ha att göra med.
Det är nu bara synd att det är så kallt då dom ska plocka avgassystemet, bilen står ju djupfryst ute hos bärgningsfirman. men det måste göras nu om vi ska få det. Annars åker bilen iväg till skroten med allt på. Så på med skoteroverallen och rejäla skor och handskar så går det nog ändå.
Var och kollade upp mitt blodtryck i morse då jag för en månad sedan hade lite högt igen. Då hade jag 130/95 och idag hade jag bara 120/75. Så lågt har jag endast haft då jag var i 20-års åldern. Så då funkar medicinen bra. Jag äter ju blodtrycksmedicin sedan två år tillbaka. Hon trodde att jag hade högre förra månaden pga att jag hade så mycket mer smärta just då och att det var läkaren som tog trycket. Hon menar att många alltid har högre tryck då läkaren tar det än när sköterskan gör det. Så nu behöver jag inte kolla det förrän om ett halvår igen. Skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar