Tisdag och nu har jag hämtat mej något efter den stora festen =). Söndag och måndag var inga roliga dar då smärtan kröp i kroppen så det inte gick att slappna av. Men i morse då jag vakande så kändes det betydligt bättre. Vilade hela dagen igår och det gjorde nog susen. Benet värker visserligen fortfarande men inte mer än att jag kan ta mej i kragen och försöka mej på promenad.
Så så blev det. Jag tog Tessan med mej och vi gick en runda på ca 3 km.
Vädret var härligt. Solen lyser och ingen vind. Riktigt fint vinterväder . Så det bidrog nog till att jag mådde bättre och att det faktiskt gick att gå.
Var lite knöligt då dom inte plogat särskilt bra men höll jag mej på bilvägen så gick det bättre. Det tog ca en timme att komma runt och det kändes helt okej. Visst var det tungt sista km men med lite jävlar anamma så gick det. Viljans makt över kroppen är stor ibland. Tur väl det. Det var det som höll mej i form i lördags också , på festen. jag kunde då glömma det onda för några timmar och bara ha roligt. Det går ibland och ibland inte. Beror nog på hur mycket jag vill det.
Kände mej så nöjd och stolt då jag kom hem .Jag har klarat det första steget ( för hundrade gången) och är på G igen, hoppas jag. (peppar,peppar). Bäst att inte säga för mycket , men idag kändes det bra . Och det ska jag njuta av och hoppas det går lika bra i morgon.
Ny dag då och nya prövningar.
En dag i taget, ett steg i taget.
Idag hoppas jag Andreas kommer och sätter igång min nya dator. Har fått den men han har inte fixat den så jag har allt på den och sånt. Kan inte så mycket om det så det överlåter jag alltid till honom att ordna.
Ska bli spännande och se om den är nå bättre än den jag har nu. Snabbare borde den vara ändå.
Jag skulle ju ha åkt till stan idag och fikat med två av mina badvänner men vi flyttade det till fredag då jag var lite osäker på om det skulle gå idag. Visste inte om jag skulle klara att sitta en stund så därför sköt vi på det till fredag. Ska bli trevligt då jag inte träffat dom på fem veckor nu. Vi har badat tillsammans i flera år nu och träffats nästan varje fredag under terminerna Qigongen varit. Så det saknar jag jättemycket. Det var min livlina , mitt sociala umgänge med andra. Nu ar jag inget sånt och det känns otroligt tråkigt. Men det var ju tyvärr så att jag hela tiden blev sämre av Qigongen och vattnet att jag tillsammans med sjukgymnasten bestämde att jag skulle avstå från det en tid och se vad som händer. Än har jag inte blivit bättre precis , men mycket beror ju nu på alla aktiviteter jag haft på sistone. Frisören, Björn Skifs och nu senast Ferruform festen.
Så jag får väl se i januari hur jag då har det om jag får börja på bassängträningen igen. Hoppas det för jag sakna det så mycket.
Nu är det snart första advent, endast två veckor kvar. Så nu måste jag försöka göra färdigt adventskalendern till Viggo. har nästan all små paket klara men nu återstår det att knyta fast all 24 paket på kalendern. Det brukar ta tid. Är lite pillrigt men det går.
Tänk att när mina ungar var små så gjorde mamma i ordnig kalendern varje år med tre små paket på varje datum. År efter år så gjorde hon det till pojkarnas och Veronicas stora glädje. Det är samma kalender som jag nu gör i ordning till Viggo. Så det är kul att den får leva vidare till mina barnbarn också. Den här julen blir det bara ett paket på varje datum men redan nästa jul blir det att dubblera.
Så nu ska jag börja så jag kanske får den färdig i veckan.
Och hålla hunden borta så hon inte snor godis igen =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar