Dagen efter !!

Så var det alltså dagen efter festkvällen. Känns både här och där. Visste förstås att jag skulle känna så , men ibland så är det värt det. En del blir ju "bakis" efter en fest och jag kan väl kalla mej lite "bakis " också . Men av andra orsaker, "smärt-bakis" kan man väl kalla det. Jag är ju inte den som dricker speciellt mycket , men tar gärna ett glas vin eller två vid fest. Pga medicinerna får jag vara lite försiktig med sånt. Men lite tar jag för då kan jag slappna av mer och kan glömma smärtan för en kväll. Tur det , för det hade varit tråkigt annars om vi varit tvungen att åka hem direkt.

Kvällen började bra med välkomstdrink , nån sorts skumpa, och lite sk mingel. Roligt att träffa så många som man inte träffar annars. Nu då jag varit med några år så har man ju lärt känna lite folk. Henrik känner ju dom flesta "gubbarna" men inte deras fruar mer än vad jag gör. Vi surrade på där och hälsade på många innan det blev dags för att gå upp till festivitetssalen där middagen skulle serveras. Det var bordsplacering så vi fick leta upp var vi skulle sitta. Vi satt bredvid varann och hade varsin bordsgranne . Jag hade en trevlig herre som bordsgranne som jag med åren lärt känna rätt bra så det var kul. Han vet ju att jag har problem med att sitta så jag kunde lugnt sitta med mitt ben hängandes på sidan av stolen mellan oss. Hade kanske känts konstigt annars då jag inte kan sitta som "folk". Måste ha högerbenet utanför stolen hängandes ner mot golvet. Det tar minst ont att sitta då. Men som sagt, han vet om det så det var okej. Vi fick först en förrätt beståendes av löjromstoast. Inte riktigt min favorit förstås men Henrik fick min löjrom och jag upp resten. Han blev bara glad för det. Till det var det ett glas vitt vin. Gott även om jag inte är särskilt förtjust i vitt vin.
Efter förrätten blev det utdelning av guldklockorna till de som var nyblivna
25-åringar. Det var inte så många i år. Kanske det var en 6-8 stycken, räknade inte.
Under tiden dukades det av och vi fick nya tallrikar för varmrätten.
Blev också lite underhållning under tiden med en ung kille som sjöng bl.a Credence -låtar och lite Elvis. helt rätt för våran ålderskategori. Han fick även gästerna att sjunga med . Riktigt bra var det. Gillar då även folket får vara med och sjunga. Inte alltid dom lyckas få med publiken men igår var stämningen hög så det var härligt. Till varmrätten kom dom först med rött vin. Ett väldigt gott vin var det, rätt milt men ändå inte mesigt. Varmrätten var grillad oxfile med cognacsky och potatisgratäng. Det var en rejäl skiva oxfile, jag orkade inte äta upp hela. Den var perfekt grillad , så där lite röd inuti och jättemör. Och sky-såsen den var helt underbar. Så god var den.
Mer sång och Credence blev det efter maten. Alla vid vårt bord sjöng faktiskt med hela tiden. Riktigt god stämning var det.
Jag hade så trevligt vid bordet. Mycket prat och skratt . Många har jag ju träffat förut men några inte alls. Men det gjorde inte nått utan vi surrade på och hade hur trevligt som helst. Jag måste säga att det var nog bästa gången hittills. Hamnade verkligen vid ett bra bord i år.
Och då artisten drog igång med Björn Skifs låt "Hooked on feeling" då var alla med och sjöng . Sällan jag varit på fest då publiken hängt på så bra. Vilket drag det var.
Efterrätt blev det sedan med jordgubbsparfait och marinerade jordgubbar och dessertvin till. Dessertvinet gav jag till bordsgrannen för då hade jag fått nog.
Kaffe och en likör eller whiskey blev det också. Jag tog en mint baileys (tror det heter så)
Mer underhållning och sång under kaffet och sedan var det dags för dansbandet att spela upp. Jag gillade nog artisten bäst men dansbandet var inte fy skam heller.
Henrik ville då att vi skulle testa våra danskunskaper och så blev det. Jag har lite svårt att dansa nu med min trasiga rygg och knasiga ben men lite kunde jag i alla fall. Kul var det. Blev inte så mycket dans för min del pga av smärtan men det var rolig ändå. Dansade kanske fyra fem ggr och det räckte mer än nog. Mingel och prat blev det desto mer av. Kändes som en riktigt lyckad kväll då vi vid tolvtiden bröt upp. Då orkade jag inte mer och Henrik kände sej nöjd. Blev väl lite längre än jag tänkt men ville att Henrik skulle få ha roligt och inte alltid vara tvungen att styras efter mej. Nog för att han flera ggr undrade om jag orkade, min snälla gulliga make som tar hand om mej.
Veronica kom och hämtade oss. Tur med egen taxi. Slipper vänta och köa , bara att ringa henne och vi har taxi ända fram till dörren.

Natten däremot blev jobbig. Då jag inte ville ta medicin innan jag lade mej eftersom jag tagit lite vin så vaknade jag flera ggr under natten av mitt värkande ben. Smärtan blev till sist olidlig så jag var tvungen att ta tablett i alla fall.
Först då kunde jag sova några timmar, blev inte mer än 2,5 men ändå.

Eftersom det är farsdag idag så var det en tur ut till pappa som gällde idag.
Hade köpt en kaffebryggare tillsammans med syrran och brorsan som vi skulle ge honom. Hade också köpt färdiga tårtor den här gången eftersom jag inte varit i form något bak. Vi blev fullt hus där ute idag då alla kunde komma . Trevligt och roligt. Viggo höll låda som vanligt och roade oss alla, den lilla charmkillen.
Henrik åkte även lite skoter med honom och det gillade han verkligen. Blir nog en skoterkille han också. När pojkarna var små så var det ofta skoteråkning på vintern. Numera blir det mer sällan men det kanske blir oftare nu med Viggo.

Sen var det äntligen hem och i säng direkt. Jag har sååå ont. Ryggen värker . Benet värker och foten värker. Men vad göra . Man måste ju få leva nån gång ibland även om det blir tungt efteråt. Blir nog några tuffa dagar framöver nu: men det var det värt. Jag hade så roligt igår och kunde stoppa undan smärtan för nån timme och glömma att den finns. Att den sen kommer tillbaka med buller och bång gör inte så mycket just idag. Vill ha roligt som andra åtminstone nån gång ibland. Få känna att jag lever trots allt. Få se andra människor och bara surra runt en stund.
Livet är inte alltid så roligt för mej så det här behövde jag. Nått att minnas då det är tufft.