Skit-måndag..i dubbel bemärkelse

Min stor glädje här i livet. Världens finnaste Viggo!!!




Fy vilket uselt väder det blev nu. Först är det så varmt att man inte står ut och sen vänder det och blir "20" garder kallare i ett nafs. Kroppen hinner inte med i svängarna. Jag mår bättre i värme, men det ska va lagom värme. Inte så man smälter bort. Lagom som sagt, och då ligger det på en temp strax över + 20 grader men helst inte över + 25.
Varmare orkar jag inte med. Blir snurrig i roten av för mycket sol. Och då trots att jag har nått på huvudet. Mår illa av värmen om det är över 30 grader som vi hade i två dagar. Nä lagom är bäst-
Och bara för att man gnällde på värmen fick vi en köldchock redan igår. Igår var det endast +12 grader. Och nordlig vind. Svinkallt. Bara på med långkalsonger och vantar igen .

I helgen har vi haft Viggo här då hans mamma och pappa skulle på bröllop. Bröllopet skulle vara barnfritt så endast Molly som ju bara är 7 veckor fick följa med. Viggo kom som en frisk fläkt och höll oss igång hela eftermiddagen. Det var bad , lek med vattenspruta, sparka fotboll, gunga och klättra i lekparken, busa med Tessan och mycket mycket mer. Det lilla energiknippet körde på i 190 och farmor och farfar hade fullt upp. Men roligt vara det. man glömmer hur ont man har för en stund och kan göra nått roligt istället för att ligga och känna efter. Rena smärtstillande alltså. Bättre medicin finns nog inte. Klockan 20,00 slockande sötnosen på sin madrass och sov sedan till klockan 8 på morgonen. Han sov alltså i 12 timmar. Tänk om man kunde göra det. Och när han sedan vaknade så sken han som en sol och sa hej "ammo". Glad redan som nyvaken. Han är för mysig den gossen.
Vi tog en kortare promenad med Tessan efter vi ätit frukost och Viggo plockade blommor åt mej. Sedan ville han åka en stund på min rullator och det gick bra. "ammos bil" som Viggo säger. Inte alla som har så fin bil =)
Vi hade lite potträning på honom under tiden han var här och det gick utmärkt. han sa till och hann till pottan alla gånger. Och stolt som en tupp var han också då det lyckades. Stora killen som han är.

På lördagsmorgonen då det fortfarande var varmt ute, ca 28 grader i skuggan redan 9 på morgonen, så fick jag en ide att vi skulle ta en promenad i skogen med hunden. Detta för att hunden skulle få en liten runda mer i skuggan eftersom hon brukar må dåligt av värmen. Hunden blev glad men inte min rygg. Att försöka gå i skogen med dålig rygg och rullator var ingen höjdare. Det gick tungt och det var knöligt. Så efteråt så fick jag jätteont. Vilket ju var väntat och jag vet ju det då vi gjort det tidigare i veckan. Men jag ville gå, jag ville försöka trots att det var dömt att misslyckas. Idiot som man är.

Och det får jag äta upp nu. Promenaden idag var en ren katastrof. Benet vek sej 3 ggr . Tur jag hade rullatorn att hålla fast i så jag inte ramlade. Rundan vi gick tog nästan dubbelt så länge då vi var tvungen stanna flera ggr. Henrik erbjöd sej gå hem och hämta skottkärran så han kunde få mej hem. Kanske hade det varit en bra ide men så klart gjorde vi inte så. Men jag hade lust att bara lägga mej ner på fläcken flera ggr. Så nu ligger jag här i min säng och kan inte annat. Sur och arg på mej själv. vet att det till stor del är självförvållat. Skogspromender och ogräsrensning är inget jag ska göra, men gör det ändå .
För jag VILL känna att jag KAN ibland.
För jag VILL känna mej "normal".
För jag VILL vara som andra.
För jag VILL INTE vara en värdelös parasit som är helt oförmögen till ett normalt liv.
Jag HATAR det här. Skit , skit , skit.