Så var det dags för fredagspasset igen. Härlig, det är min favoritdag på hela veckan. Hur ont jag än har...och jag har fruktansvärt ont idag ....så ska jag ändå dit. Måste bara det. Vill bara det. Ska alltid det.
Vi hade ett lugnt skönt pass i vattnet och sen en trevlig stund i bastun med lite struntprat. Alltid lika kul att surra av sej lite. jag som inte träffar så många andra behöver den stunden. Det är min livlina varje vecka , att få var på träningen och umgås lite.
Efter badet gick jag och Veronica på marknaden som var i hamnen idag. Inte mycket att se. Samma kläder och strumpor som alltid. och lite rökt fisk. Den var tyvärr inte klar när vi var där så det blev inget inköp alls. Då gick vi på fiket i Smedjan och tänkte ta en fika , man jag hade så ont att vi köpte med hem istället . Kände att jag måste lägga mej ner.
Väl hemma badade Verran Tessan som inte var allt för glad över detta.
På em kom Richard och Viggo förbi en stund. Det lilla charmtrollet som alltid gör sin farmor så glad. Jag har jätteont idag men då han är här glömmer jag det för en stund.
Jag gav honom middag och han åt med bra aptit och sen glass till efterätt förstås, fast glassen kom före men det gick bra i alla fall. Sen skickade jag med några glassar hem för han gillade dom skarpt.
Veronica skulle på fest på konstskolan i kväll så jag blev ensam hemma med Tessan som enda sällskap. Henrik är inte hemma förrän kl 23.
Fick tag i sjukgymnasten på VC i veckan och hon skulle nu beställa en rullator åt mej. Så nu är det gjort. Var väl inte överförtjust i idéen att ha en sån . Men jag har förlikat mej med det och hoppas nu att jag ska kunna promenera mer igen. Käpp inhandlade jag också i veckan och den har jag använt flera gånger. Funkar bra vid kortare promenader men är för jobbigt att ta längre promenader med. Tar för mycket på axeln. Känner av det rätt mycket så ska försöka gå utan så långt det går och bara ta den då jag känner att det behövs. Sen får jag byta ut den mot "Karloskar" som rullatorn visst heter.
Måste nu ta tag i vilka blomkrukor vi ska ha framme i år och hur mycket blommor som ska inköpas. Ska försöka begränsa det något . Brukar alltid sväva ut alldeles för mycket. Bara jobbigt att sköta om när det är för mycket. Men när man väl står där i trädgårdshandeln är det svårt att stoppa sej. Veronica får väl hindra mej eftersom det nog blir hon som kör runt mej.
Jag kör ju fortfarande inte bil. Går bara inte . Trist men hoppas det blir bättre framöver så jag kan köra själv igen. Saknar det mycket. Har annars alltid tagit mej själv dit jag vill.
Än är det tyst från FK. Har inte hört ett ljud ännu. Hon , min handläggare ska ha semester från den 7 juni och skulle ha gått igenom ärendet innan så få se om jag får nått besked innan dess eller om jag får vänta till i augusti. Hon sa att hon skulle höra av sej men vi får väl se. Jag väntar med en klump i magen , vill ha besked och samtidigt inte. Vet inte vad som blir svaret och vart åt det lutar.
Får jag vara sjuk eller ej?
Måste jag till Af eller får jag bli sjukpensionär?
Måste jag be läkaren om mer intyg?
Blir jag utförsäkrad?
Frågorna är många och jag vill ha ett svar. Måste få veta , helst före sommaren så man inte behöver grubbla på det då. I augusti är min nuvarande period slut.
Vet ju själv att det enda som skulle funka är varaktig sjukersättning som sjukpension numera heter. Arbete är uteslutet och inte ens ett sk "anpassat" arbete skulle funka. Jo om jag får ligga ner kanske. Vilket yrke får man göra det måntro?
Nåväl man ska inte måla fan på väggen men så länge jag inte fått ett beslut så är klumpen i magen där. Tror inget förrän jag har ett skriftligt besked som säger att jag får vara "sjuk".
FK är inte alls roliga att ha och göra med. Jag flippade ur när jag pratade med min handläggare i fredags.
SvaraRaderaJag hörde också att du fått ett trevligt besked i fredags!
Det goda mot det jobbiga!
Jag hoppas att de någon gång inser vilka konsekvenser deras beslut får. Man ska inte dra alla över en kant, men de gör ju lika. Bara för det finns de som kanske lurar systemet så gör inte alla det. De som drabbas är de som verkligen blir sjuka eller råkar ut för en olycka. Ändå måste man hävda sin rätt. Jag skulle aldrig kunna skicka in en avsändare i tidningen för jag skulle aldrig kunna stanna vid det. Jag kommer fajtas in i det sista. Jag gjorde klart att rent ut sagt skiter i deras lagar och regler, för jag ska ha mina pengar som jag har rätt till. Lika förbannad var jag då jag pratade med csn. Jag är ännu mer less på FK nu samtalet med csn. Vart ska detta sluta?? Jag tänker inte ge mig, varese mot FK eller Kommunen
SvaraRadera