Oroande

Ingen bra natt, har inte sovit mycket och det inte bara pga värken. Igår em fick jag ett oroande samtal från en nära anhörig om att en olycka hade inträffat med en för dom nära anhörig. En allvarlig olycka med svåra skador som följd. Har tänkt på det hela natten och undrat hur det gått, visste att det var väldigt kritiskt . Idag på förmiddagen fick jag höra att det var stabilt för tillfället men fortfarande vet vi inget om utgången.
Så sorgligt att få såna besked när det berör dom som står en nära. Man har det hela tiden i sina tankar och lider med dom. Håller nu tummarna för att det ska sluta väl. Man förstår då att livet är skört och att en olycka kan få ödesdigra följder.
Känns tungt just nu och det gör inte att jag får mindre ont heller snarare tvärtom. Svårt att tänka på något annat .
Trots att jag själv varit med om mycket och också varit illa ute så har jag ju ändå klarat mej bra. Jag går på mina egna ben och kan tala och vara i farten. Så var det inte för 4 år sen då jag också fick åka ambulansflyg till Umeå. Då kunde jag inte gå , inte vara upprätt överhuvudtaget utan att kräkas och senare efter operationen tappade jag talet några timmar.
Men jag har ju kommit igen och även om om jag har svår värk är jag tacksam för att jag kommit tillbaka så pass bra ändå. Man behöver påminnas om det ibland och när andra råkar illa ut inser man att man har mycket att glädjas åt trots allt. Man har det inte värst, det finns alltid dom som har det värre och det är bra att få den insikten ibland när allt känns som motigt.