
Ny vecka och i måndags fick vi äntligen ta bort klämmorna som hållit ihop såret under Tessans mage. Det var många, såret är nästan 10 cm långt. Stort på en sån liten hund.
Nu har hon även fått lugnare i magen och hon äter, faktiskt med riktigt god aptit, för att vara Tessan. Vi har bytt foder och i början ville hon inte äta det. Men sen började hon så smått och nu gillar hon det. Sen håller vi på trappa ner cortison-kuren också. Är nu nere på 1,5 tablett. Ska ner till den dosen hon ska ha dagligen 1/5 tablett är det. Men eftersom vi gjorde en sån ökning ska vi trapp ner i tre dagars intervall. I morgon är vi ner på 1 tablett så det närmar sej.
Hon får fortfarande ha tratten då vi inte har henne under uppsikt då hon ännu har lite skorpor kvar i såret. Men vi hoppas slippa den snart. Sedan nu då det gått 2 veckor sen operationen så får vi gå lite korta promenader med henne. Men hon ska inte hoppa och springa ännu så vi begränsar det till runda runt huset och en liten bit efter gångstigen. Vill ju inte att hon ska få nått bråck eller så. Det tar ytterligare två veckor innan det ska vara helt säkert att bukhinnan har läkt.
Sen hoppas vi nu att hon ska få vara frisk resten av sitt liv, och slippa sina återkommande återfall av kräkningar och diarré För det var ju det som vi var ute efter med operationen.
Själv har jag inte haft nån riktigt bra vecka. Benet har värkt mer än vanligt, när hunden var sjuk kände jag inte av det men nu då hon mår bra kom det som en riktig käftsmäll. Nu är det smärtan i ben och rygg som förstör nattsömnen, inte vovven mer. Hon sover lugnt trots att jag är upp och vandrar mellan varven.
Tog en runda i förgår ändå. VILLE så gå. Borde kanske inte gått hela rundan men är huvudet dumt får kroppen lida. När jag gått halva sträckan så undrade jag hur jag skulle ta mej hem. Det högg och slet i ryggen och benet tog för dj***igt ont. Men eftersom jag hade lika långt tillbaka så var det bara slutföra rundan. det tog tid och till sist kom jag hem. Men sen hade jag ont. Sov inget den natten och avstod därför att gå igår och idag. Måste ju komma i form till lördag då vi ska på fest.
Har ju sett fram emot det då det är enda gången vi är ute på galej. Så nu har jag lovat Henrik att jag inte ska gå och förstöra mej så vi inte kommer iväg.
Så nu blir det ryggläge och värme i dagarna fram till lördag. Har ju ny klänning och allt så jag måste ju få användning för den.
Igår fick jag en rolig överraskning Min svägerska kom på besök. Jag visste att hon skulle komma men inte att hon skulle ha med sej allt. Hon hade med sej tårta, rosor och en present till mej. Hon hade även med sej porslin och dukade fint så det enda jag stod för var att koka kaffe. Sen tog hon även med sej disken hem. Det kan man kalla en riktig uppvaktning. Inte ett dugg besvär utan bara trevligt. Inte alla som fyller år i så flera månader =)
Sen hade hon även ett förslag som jag ska ta upp med min läkare. Hon sa att det finns en ny metod eller behandling mot kronisk smärta som heter ACT. Det är nått som inte tar bort smärtan men som gör den mer hanterlig och uthärdlig. Lät intressant så jag har mailat min läkare på VC så får jag se vad han tycker. Det är visst en på vårdcentralen som utför just ACT.
Jag är öppen för allt som inte innebär att dom ska sprätta upp mej. För den biten är jag färdig med. Törs inte riskera det en gång till.
Igår hade jag också ett tråkigt samtal med min moster. Dom hade fått en trist besked och nu väntar en lång tid av oro och behandlingar. Jag hoppas nu att allt ska gå som det är tänkt och att det blir bra efteråt. Det blir en tuff tid för dom.
Sänder varma kramar♥ och tankar till dom och hela deras familj. Håller tummarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar