Så har helgen gått.
Med valborgsfirande i stillhet. Jag , Henrik och Veronica grillade och åt en god middag plus att vi var en sväng och tittade på majbrasan. Inte lång stund då vi kände att det var en ny generation där och vi kände inte många som förr.
Hem igen och sedan blev det lite förberedelser inför kalaset vi skulle ha för Viggo på 1 maj.
Den killen fyllde 3 år och hade ju önskat en tårta med spindelmannen på. Så det blev till att fixa i ordning den och den blev riktigt bra om jag får säga det själv. Kände mej rätt nöjd och det blev Viggo också. Han tjoade JAA då han såg den.
Då blev farmor varm i hjärtat , så roligt att glädja sin favoritkille.
Han fick många paket då även hans mormor och morfar kom till oss för att fira den lille killen. Eller stora killen, han sa att han är en liten gubbe nu.
Han öppnade alla paket och han var lika glad för mjuka som hårda paket. Varje paket han öppnade tjoade han JAA för. Han är lätt att glädja , charmgossen.
Efter han öppnat alla paket hade farfar en liten överraskning till honom. Vi hade gömt den under en filt då den var för stor för att slå in. Det var en elmotorcykel för små killar. Vad han blev lycklig. Han satte sej på den och hittade direkt knapparna så han kunde köra. Blev lite kaos då han körde runt, det är ju en som man ska ha ute men han var ju tvungen att få testa. Blir nog en rolig grej att ha ute i sommar då hans mamma ska promenera med lilla Molly.
På tal om Molly, henne fick vi ju träffa för första gången igår. Hon är så liten och sååå söt. Liknar faktiskt Viggo rätt mycket men har mycket mer hår än vad han hade.
Fick hålla henne lite och gosa med henne. Dom är ju så mysiga dom små liven.
Och Viggo verkar ännu så länge inte bry sej så mycket om att hon finns.
Kanske nu då vi var både mormor, morfar , farfar och farmor så behövde han inte känna sej utanför.
Fast kalaset var ju för Viggo och han fick all uppmärksamhet från oss alla. Vi lekte med ballonger och busade. Han var ute med Andreas och sprutade med sin vattenpistol, han var och tittade på filmer med Veronica och så körde han förstås sin motorcykel.
Och vi sjöng och hurrade för honom. Tror nog han var rätt nöjd med sin födelsedag.
Blev ju hos oss därför att Helena just kommit hem från BB och för att inte behöva stressa med kalas då direkt.
Efteråt var jag ordentligt slut och värken stark. Men roligt hade det varit och det var värt varenda sekund. Att se sitt lilla barnbarns ögon lysa av glädje och skratt det gör att värken känns mindre jobbig för en stund.
Idag var det kyligt ute och benet värker mer än vanligt. men jag gav mej ut ändå då jag känner att jag behöver den rundan i alla fall. Men hu så kallt.
Det blåste isvindar. Jag hade klätt mej ordentligt med långkalsonger och mössa och vantar. Men jag skulle nog haft täckjackan på också. Som vanligt har man hängt undan den för fort. Borde man förstått.
Jag var så frusen efteråt att jag stod länge i duschen för att värma mej. Var kall ini märgen kändes det som. Jag vill ha tillbaka våren NU.
Nu hoppas jag verkligen att det blir varmare i London. Nu är det endast 12 dagar tills vi åker så jag börjar få riktig resfeber nu. Har så mycket som snurrar i huvudet nu.
Vad som ska packas med .
Vad vi ska göra där .
Hur vi ska hitta.
Hur ska jag göra mej förstådd.
Tur jag har Veronica med, hon verkar ännu så länge kolugn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar