Så var det måndag igen. Efter en helg som varit fylld av kalas. Jag fyllde ju år i lördags och hade alla barnen med sällskap på middag. Var så trevligt. Viggo och hans mamma och pappa kom tidigt så han fick jag rå om länge. Den lilla charmgossen. Han badade och solade. Lekte med allt möjligt ute. Hjälpte till med potatisskalning och dylikt. En liten hjälpreda är han . Men sova gick sämre då dom glömt hans tutte hemma . Till slut fick Richard honom att sova ändå. Utmattad som han var. Sen var det full rulle igen. Vi körde bl.a omkring med "farmors bil" som han kallar rullatorn. Den gillar han att åka runt på.
Han har blivit duktig på att prata nu. Kommer ord hela tiden. Till och med farmor kan han säga nu. Det gör en så lycklig. =)
Tessan blev dålig i magen igen natten mot söndag. Fick förmodligen i sej nått olämpligt under kalaset . Nu när hon medicinerar med penicillin så är hon ju extra känslig. Som tur var så lugnade magen ner sej under söndagen så vi behövde inte uppsöka veterinären den här gången. Hoppas bara det blir bättre nu. Idag är det sista dagen för penicillinkuren. Håller tummarna för att det ska hålla.
Vi var ut till Kallax igår med resten av tårtan för att bjuda pappa på den. Det regnade så det var rätt trist väder. Henrik hade lite han ville diskutera med pappa om. Han ska sätta upp garageport på carporten så han behöver råd av en gammal snickare som pappa. Så idag har dom börjat regla upp för porten.
Pappa tog med Ruff hit också så jag och Veronica har badat honom. Usch vad han luktade när vi blötte ner honom. Men det gick bra fast Ruff avskyr vatten. sen blev han tokvild efteråt och sprang runt och skällde. Men nu är han en ren tax igen. Han badas ju inte så ofta men vi brukar gör det nån gång per år så han inte ska lukta så mycket "hund". Vi är ju van vid Tessan som aldrig luktar "hund". Hon har ju hår och inte päls som Ruff. Vi sk trimma ner honom om två till tre veckor och det var därför vi badade honom nu. Man ska inte bada taxen samtidigt man ska trimma utan det måste gå några veckor emellan.
På eftermiddagen kom Joel, Henriks yngsta bror, förbi med sin familj. Var ett tag sen vi sågs. Hans fru Christina har också en skada nu. Hon skadade foten för drygt ett år sen och det har läkt fel så hon har ett hälben som inte växt ihop. Nu hoppas hon på att få det opererat. Dom har inte velat göra det hittills för hon är diabetiker och ingen vill ta risken att göra det därför. men nu har hon hittat en speciallist som är villig att utföra operationen. Hoppas det går för hon har väldigt ont i foten. Så vi är nu två handikappade "Christinor" som svärmor brukar uttrycka det. Hon har ju en chans att bli bättre medan jag vet att jag får leva med det här resten av livet. Jag hoppas verkligen att hon kan bli bättre. Jag missunnar ingen det även om jag önskat att jag också kunde bli bättre. Men för den skull vill man inte att nån annan ska ha det så. Man önskar ingen den smärtan jag lever med, inte ens en ovän.
Blev en snabb promenad nu på kvällen , precis innan regnet kom. Var väldigt varmt ute trots att det var mulet. Få se om det blir så varmt som dom lovat i morgon. Hoppas på lite lagom värme och solsken för mitt ben värker så otroligt i det här vädret. Brukar kännas något bättre vid solsken.
Nu blir det kvällskaffe och allsång på Liseberg;=
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar