Nu höll det på att gå riktigt tokigt...skulle ut med hunden och när jag skulle sätta på kopplet böjde jag mej för långt så det bara small till i ryggen och jag höll på att ramla. Har nog varit på gång för igår under promenaden vek sej benet och jag höll på att ramla omkull då också. Har haft det på känn att det brakar till nån gång igen. Gör ju det med jämna mellanrum då jag varit lite oförståndig. Men man måste få leva lite ibland också och inte "låta smärtan ta över" säger ju läkarna . Inte lätt att leva upp till det när man vet att det kommer surt efteråt.Tur nog är Henrik ledig till på lördag och då är ju Veronica hemma så nån kan gå ut med hunden när inte jag kan.
Det är så fina dagar nu att man ju gärna vill vara ute på promenad så det vill på bli lite för långa, längre än vad som är bra för mej. Brukar gå bra drygt halva , sen blir det jobbigt att ta sej hem igen. Törs inte gå ensam ifall jag inte tar mej hem. Henrik brukar säga att han får väl hämta skottkärran om jag inte tar mej hem=)
Annars är det ju härligt med solsken ute, man får vårkänslor. Fast tittar man ut genom fönstret så är det allt annat än vår. Snödrivorna är flera meter höga, bakom huset ser man snön ovanför fönsterkarmen. Ingen vår där inte. men den kommer väl så småningom. Är ju bar mars ännu och vi brukar inte ha vår förrän i maj. Här har vi ingen vår att tala om , blir ju sommar nästan direkt.
Borde ta och sätta om blommorna också. Får väl bli då Veronica har påsklov så jag får hjälp. Blommornas rötter håller på att komma upp på ovansidan så nog är det dags alltid. Synd bara att det blir så skräpigt att göra det inomhus. Ibland har vi väntat till det är bart ute för att sätt om dom men nu kan vi nog inte vänta så länge. Vi satte aldrig om dom ifjol för jag har mest gröna växter och dom behöver inte ny jord varje år. Mina orkideer behöver också ny kompost. Har 9 st som inte alls blommar nu endast en blommar ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar